• English
  • Latviešu
  • Svenska

Bokslutskommuniké 2016

2017-02-27

Bokfört värde på mark- och skogstillgångar uppgår till 20.491 (18.251) TEUR
Eget kapital uppgår till 1,06 (1,03) EUR per aktie
Fastighetsinnehaven uppgår till 9.303 (8.131) hektar
Virkesvolymen uppskattas till ca 929.000 (644.000) kubikmeter
Omsättningen uppgick till 123,7 (196,6) TEUR
Operativt rörelseresultat uppgick till -289,6 (-305,3) TEUR
Värdeförändring skog uppgick till 792 (1.310) TEUR
Resultatet efter skatt uppgick till 395,9 (588,3) TEUR

Okt-Dec 2016

Omsättningen för Okt-Dec uppgick till 6,6 (25,4) TEUR
Operativt rörelseresultat uppgick till -101,9 (-180,5) TEUR
Värdeförändring skog uppgick till 231,7 (287,9) TEUR
Resultatet efter skatt uppgick till 92,5 (54,8) TEUR

(Uppgifter inom parentes avser motsvarande period föregående år

 

Detta är Latvian Forest Company

Latvian Forest Company AB (publ) är ett svenskt noterat bolag som investerar och bedriver skogsbruk i fördelaktigt värderad skog i Lettland. De tre huvudsakliga grunderna för verksamheten, förutom att skog är en eftertraktad realtillgång som växer av egen kraft, är:

  • -  en förväntad ökning av prisnivåerna för lettiska skogs- och jordbruksfastigheter

  • -  att skapa värdeökning genom en aktiv skogsförvaltning;

  • -  att skapa värdeökning genom att bygga upp en större fastighetsportfölj

Expansionen finansieras genom att etappvis genomföra nyemissioner allteftersom fastigheter förvärvas och verksamheten utvecklas. Aktieägarna blir genom Latvian Forest Company delägare i många fastigheter istället för en enskild, vilket ger en god riskspridning. Den verksamhet som bedrivs inom det löpande skogsbruket skapar den omsättning som behövs för att över tid täcka företagets kostnader och på sikt generera ett överskott.

Latvian Forest Company AB har euro som redovisningsvaluta och all rapportering sker i euro . Handel i aktien på Aktietorget sker i svenska kronor. 

 

Status & fastighetsinnehav

Investeringar i skogsfastigheter har skett kontinuerligt och innehaven uppgick vid utgången av perioden till sammanlagt 9.303 (8.131) hektar. Av dessa var 6.860 (5.780) skog och 1.814 (1.790) jordbruksmark och resterande annan mark. Det totala virkesförrådet uppskattades samtidigt till ca 929.00 (646.000) kubikmeter efter genomförda avverkningar och fastighetsförsäljningar.

Under 2016 har sammanlagt ca 1,345 MEUR investerats i 71 enskilda fastigheter och 1097 hektar med ett virkesförråd om ca 100.000 kubikmeter förvärvats. Under perioden okt-dec har sammanlagt ca 248 TEUR investerats och 257 hektar med ett uppskattat virkesförråd om ca 20.000 kubikmeter förvärvats.

Det genomsnittliga förvärvspriset 2016 per kubikmeter var ca 13,06 EUR. Om värdet på jordbruksmarken beaktas var det genomsnittliga historiska förvärvspriset ca 15,7 EUR per kubikmeter. Det genomsnittliga priset per förvärvat hektar var ca 1.226 EUR. I enlighet med Danske Bank Skog & Ekonomi nyhetsbrev från februari, 2017 värderas produktionsskog i de stora svenska skogsbolagen till ca. 17,01-23,98 EUR per kubikmeter (i jämförbara tillväxtzoner).

Under året genomfördes avverkningar om 4.600 kubikmeter vilket är betydligt mindre än ursprungligen planerat. Den genomsnittliga nettointäkten för genomförda avverkningar under 2016 var 21,3 EUR per kubikmeter. Befintliga och sökta avverkningstillstånd uppgick vid utgången av perioden till en sammanlagd volym om ca 30.500 kubikmeter. Avverkningsvolymen för 2016 har påverkats av en markant försvagning av marknaden under inledningen av året. Planerade avverkningsvolymer för det första halvåret var ca 12.000 kubikmeter men beslut fattades att avvakta med ytterligare försäljningar av rotposter till dess att marknaden återhämtat sig. Försvagningen sågs som tillfällig och planerade avverkningar sköts på framtiden. Vid utgången av perioden hade ingen märkbar förbättring skett varför avverkningsvolymerna har skjutits ytterligare på framtiden. 

Omsättning och resultat

Omsättningen för året uppgick till 123,7 (196,6) TEUR. Intäkterna är till största del hänförliga till avverkningar. Den svaga virkesmarknaden har gjort att en stor del av planerade avverkningar för 2016 skjutits på framtiden. Det har resulterat i att intäkterna för perioden har varit betydligt lägre än planerat.

Efter VD-bytet har en allmän genomgång av de tidigare etablerade förvaltningsrutinerna initierats. Som en följd av detta har bolaget omstrukturerat förvaltningsavtalets innehåll och tecknat ett nytt förvaltningsavtal med den tidigare förvaltaren Valerijs Ginko (via bolaget VDI Energy SIA). VDI Energy SIA har valts som skogsförvaltare för skogsinnehavet från den 1 maj 2016. Bolagets ledning har antagit en skogsförvaltningsplan som inriktas på förbättring av tillgångarnas långsiktiga värde genom en mera aktiv insats inom återbeskogning och röjning.

I samband med ovannämnda samt med andra kostnadsbesparingsinsatser har bolaget lyckats att minska kostnadsbasen från -533 TEUR (2015) till -413 TEUR (2016) och som en konsekvens var rörelseresultatet -289,6 (-305,3) TEUR. Finanskostnaden var -99,9 (-148,5) TEUR som en konsekvens av omstrukturering av villkor för banklån.

Värdeförändring på skogen uppgick till sammanlagt 792 (1.310) TEUR och avser skillnaden mellan det bokförda anskaffningsvärdet och det beräknade verkliga värdet. Den uppskjutna skatten om -62,2 (-263,9) TEUR är beräknad på värdeförändringen. Resultat för perioden uppgick till 395,9 (588,4) TEUR. Inga förändringar har gjorts i antagandena som ligger till grund för beräkningen av verkligt värde för perioden.

I övrigt påverkas resultatet av för verksamheten normala kostnader för röjning, fastighetsrelaterade kostnader som nya fastighetsmätningar, inventeringar och stämpling av bestånd inför avverkningar, samt vissa kostnader i samband med avverkningar.

Externa kostnader består till stor del av andra inköpta tjänster i samband med skogsbruket, konsulttjänster som bokföring, revision, juridisk rådgivning, samt kostnader för resor, hyror och transport m.m. Sedan 

ingången av 2016 ingår även ersättning till VD i posten övriga externa kostnader. Rörliga kostnader för inköpsprovisioner m.m. har till viss del bokförts som del av förvärvskostnaden för de enskilda fastigheterna och belastar i dessa fall inte resultatet. Övriga rörliga ersättningar för bl.a. förvaltning och röjning bokförs under råvaror och förnödenheter.

Avverkning och röjning

En stor del av de avverkningsvolymer, dvs försäljning av rotposter, som hade planerats för perioden har inte genomförts på grund av en markant försvagning av virkesmarknaden under inledningen av året. Beslut fattades då att avvakta med försäljning av ytterligare rotposter till dess att marknaden och prisnivåerna på de olika sortimenten återhämtat sig. Bedömningen var att försvagningen var av en tillfällig och säsongsbetonad karaktär. Under det tredje och fjärde kvartalet hade ännu ingen märkbar förbättring noterats varför beslutet fattades att avvakta ytterligare.

Av en planerad årlig avverkningsvolym om ca 12.000 kubikmeter avverkades under perioden endast 4.600 kubikmeter. Avsikten är att kvarvarande volymer kommer att avverkas i framtiden under förutsättning att prisnivåerna på framförallt massaved och energisortiment förbättrats. Därtill kommer en tänkt avverkning av större volymer gråal. Dessa avverkningar kräver inga särskilda tillstånd och kan göras vid behov. Nettointäkten för gråal är visserligen förhållandevis låg men ger ändå ett positivt resultat under normala förutsättningar. I dagsläget är dock prisnivåerna fortsatt låga och även dessa avverkningar har skjutits på framtiden. Efter gråalsavverkning kan andra, mer värdefulla bestånd antingen röjas fram eller planteras och därmed öka värdet på fastigheterna.

Sammanlagt har under året röjning skett av 201 hektar. Bolaget fick inte bidrag för röjning 2016 eftersom det nya systemet prioriterar de mindre skogsägarna som bidragstagare. Avsikten är att röjningsvolymerna kommer fortsätta bli större och uppnår ca 300 hektar under året.

Finansiering

Under 2016 finansierades bolaget genom kortfristiga lån från Galjaden Fastigheter AB med sammanlagt 889,9 TEUR och kvarstående kassa från emissionen 2015.

Eget kapital och värdering

I samband med övergången till IFRS beslutades att inte längre löpande offentliggöra ett beräknat substansvärde utan istället redovisa eget kapital per aktie. Skillnaden är huvudsakligen att substansvärdet även tar hänsyn till uppskattade övervärden på marken. Enligt IFRS är det däremot endast skogstillgångarna som tas upp till ett beräknat verkligt värde. Eget kapital per aktie var vid utgången av perioden 1,06 (1,03) EUR per aktie.

Aktien

Vid utgången av perioden uppgick aktiekapitalet till 1.776.014 EUR fördelat på 80.000 A-aktier och 15.776.792 B-aktier. A-aktier representerar tio röster och B-aktier en röst vardera. Varje aktie representerar 0,112 Euro (1,0 SEK) i aktiekapital. De fem röstmässigt största ägarna kontrollerar enligt de senaste uppgifter som kommit bolaget till del 55,69% av kapitalet och 50,43% av rösterna.

Marknaden

Marknaden för skogsfastigheter i Lettland präglas av att den företrädesvis består av många små fastigheter på mellan 5 och 40 hektar. Skogsfastigheterna i Lettland är oftast spridda på många olika ägare. Detta har till stor del sitt ursprung i den privatisering och markreform av fastigheterna som skedde efter Sovjetunionens kollaps. Efter frihetskriget (under 1920-talet) delades mark, som tidigare ägdes av den baltiska adeln, ut till de som deltagit i frihetskriget. Generellt kan sägas att ju större och mer geografiskt samlat ett innehav är desto högre 

värdering har beståndet. Priset på den enskilda fastigheten är givetvis beroende av virkesbestånd, ålder och kvalitet, men generellt kan sägas att priserna i Lettland endast uppgår till ca 20-40 procent av de svenska.

Enskilda fastigheter har oftast ett lägre pris än större paket och/eller samlade innehav. De större innehaven är oftast mer attraktiva för större skogsbolag, större investerare eller institutionellt kapital i olika former som t.ex. pensionsfonder eller liknande. Latvian Forest Company har som integrerad del av strategin att bygga just sådana innehav som kan vara intressanta för dessa aktörer.

Virkesmarknaden

Lettland är en av Europas ledande producent och exportör av träprodukter. Medan den skandinaviska marknaden präglas av långsiktiga leveranskontrakt till skogsindustrin är lettiskt virke, massaved och energived främst hänvisat till spotmarknaden. En gradvis omställning mot mindre volatilitet kan dock skönjas.

Latvijas Finieris har stort inflytande på den lokala virkesmarknaden. Det är en av E uropas största fanérproducenter. Fanérpriset har visat en stigande pristrend sedan 2009; björkfanér av A-klass handlades i genomsnitt för 100,95 EUR/m3. Lövtimmerpriserna har varit svaga de senaste 3 åren, under 2015 var snittpriset för asp (ø26 cm) och klibbal (ø26 cm) 44,63 EUR/m3 respektive 41,27 EUR/m3.

De största importörerna av lettiskt rundvirke är Sverige (1 231 000 kbm barrtimmer) och Kina (730 000 kbm lövtimmer). Storbritannien (935 000 kbm) är den största importören av sågat trä producerat i Lettland; de importerar 856 000 kbm sågat barrtimmer och 79 000 kbm sågat lövtimmer, liksom 81 000 kbm rundvirke av lövträ. Lettland är den tredje största leverantören av träpellets till Storbritannien som är Europas största marknad för träpellets. Med en marknadsandel på 9% för Lettland ligger endast USA (58%) och Kanada (21%) före. Det kommer att vara viktigt med förhandlingar om BREXIT och hur handelsvillkoren kommer att påverka handeln med Storbritannien.

Den förväntade ökningen i produktionskapacitet på andra sidan Östersjön kommer att ha en positiv inverkan på virkes-, pappersmassa- och särskilt energiskogsmarknaden på medellång sikt. På det hela taget är stämningen på marknaden att den rådande prisnivån kommer att förbättras.

Verksamheten i Latvian Forest Company är beroende av utvecklingen på virkesmarknaden i så måtto att den löpande omsättningen påverkas av vilka priser som kan erhållas för det virke som från tid till annan ska säljas. Virkespriserna återspeglas visserligen i fastighetspriserna men dessa påverkas dock mer av den förväntade långsiktiga utvecklingen snarare än kortsiktiga svängningar i virkespriserna som kan bero på faktorer som dåligt väder eller liknande.

Väsentliga händelser under årets gång

Styrelsen i Latvian Forest Company AB utsåg i början på februari 2016 Aleksandrs Tralmaks till ny VD. Han tillträde den 15 februari och har sedan tillträdet arbetat halvtid med Latvian Forest Co på samma sätt som den avgående VD:n Fredrik Zetterström. Aleksandrs är 42 år, statsvetare och civilekonom från Handelshögskolan i Riga. Aleksandrs är baserad i Riga och pratar flytande svenska. Aleksandrs är sedan tidigare styrelseordförande i Catella Corporate Finance i Riga och har etablerat Catellas verksamheter i alla de tre baltiska länderna. Han har bland annat medverkat vid försäljningen av Lettlands största sågverk samt stora skogsinnehav.

Transaktioner med närstående

Moderföretaget har tagit ut en total management fee på TEUR 60 för 2016 från de båda dotterföretagen.

Nästa rapport

Delårsrapport för perioden Jan-Mar 2017 är planerad att offentliggöras den 22 maj 2017.

Utdelning 

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2016.

Årsredovisning och årsstämma

Årsredovisning för räkenskapsåret 2016 är planerad att offentliggöras på sedvanligt sätt i slutet på maj eller början av juni 2017. Årsredovisningen kommer att hållas tillgänglig på bolagets kontor och hemsida samt finnas på Aktietorgets hemsida. Årsstämma är planerad att hållas i Stockholm i juni 2017. Datum för offentliggörande av årsredovisning och tid och plats för årsstämma kommer att presenteras så snart som möjligt men senast i samband med kallelse till årsstämma.

Redovisningsprinciper

Bokslutsrapporten har för koncernen upprättats i enlighet med IAS 34 Delårsrapportering och Årsredovisningslagen. För moderföretaget har delårsrapporten upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, vilket är i enlighet med bestämmelserna i RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Moderföretagets och koncernens redovisningsprinciper för rapporten är oförändrade jämfört med bokslutskommunikén för 2015, då IFRS tillämpades för första gången. Belopp anges i TEUR om inte annat anges.

Verkligt värde av växande skog har beräknats på de tillgångar som fanns i företaget per 31 december 2016. Värdet beräknas genom att diskontera en 100-årig serie av uppskattade avverkningsvolymer/försäljningsintäkter och skogsförvaltningskostnader till en ränta av 7,25 % (7,25 %). Dessutom görs antaganden om pris- och kostnadsutveckling samt inflation. Se även företagets årsredovisning för 2014, not 12.

För en beskrivning av risker, osäkerhetsfaktorer samt riskhantering hänvisas till företagets årsredovisning för 2014, not 18.

Om denna rapport

Denna rapport har inte varit föremål för särskild granskning av bolagets revisor. Stockholm, 2017-02-27

Styrelsen

För ytterligare information kontakta

Aleksandrs Tralmaks, VD info@latvianforest.se
Eller besök vår hemsida: www.latvianforest.se